Kattfröken

Juni har pratat ett tag om att hon önskar sig en katt och vi har väl funderat i de banorna även innan. Men hur eller hur så har det inte blivit av och eftersom vi båda har vår släkt på annan plats i Sverige så reser vi en hel del med allt vad det innebär med kattvakt.

Men nu verkar det som om att en liten kattfröken har valt oss till sin nya familj. Buffis (vi kallar henne så för hon kelar och buffar hela tiden med huvudet), var en vända hos oss för en vecka sen och då var jag inte hemma. Niclas trodde att det var en mars katt som letade partner. Sen dök den upp några dagar senare och skrek hjärtskärande, blödiga jag plockade fram leverpastej som den glupskt åt upp.

Vi är helt sålda på denna sötnos som inte har något halsband eller någon annan märkning. Hon dyker upp på kvällskvisten får lite mat och vatten sen är det keldags och sova som gäller. Hon får stanna inne om natten för att sen släppas ut innan vi åker till jobbet.

Katten verkar van vid liv och rörelse och barn, man skulle så gärna vilja veta vad som hänt henne. Vi hoppas att hon stannar hos oss och jag ska väl tillägga att vi tror det är en tösabit, men namnet funkar ju även för en kill kissekatt.

Kram
A