Jag var tvungen att dokumentera hur långt solen nådde innan den försvann ner i väster vid vår solhörna. Där njuter vi från tidig vår till sen höst med hjälp av värme svampen. Det ser inte så mysigt ut nu kanske men jag lovar att det är guld att bara vara där. Jag såg i den ensamma krukan som även gått sönder att timjan plantan börjat få nya blad trots denna hårda vinter.
Visst märker man från dag till dag att ljuset stannar kvar längre, jag är nästan helt manisk med att klocka den. Det måste bero på att man är svältfödd på långa ljusa dagar.
Kram
A
Härliga vårkänslor som infinner sig lite här och där. Jag hade många klasskompisar i Mjöhult.
SvaraRaderaKul att veta.
Hörs
Annika